vem är jag, vad vill jag?
Hon är i mitt liv.
Nu har jag det där pirret i kroppen, längtan efter hennes värme och lyckan i hjärtat - Nu har jag HON!
Jag måste tyvärr ta på mig en del av skulden till varför detta inte blev offentligt tidigare. Men jag behövde vara säker på mig själv och mina känslor innan jag kunde säga ”nu”.
Vet du inte vem du är, vet du inte heller vad du vill.
Jag var tvungen att gå på djupet och finna mig själv.
Ska jag vara ärlig så känns det underbart att jag äntligen sett mig själv. Nu vet jag säkert hur jag är och vad jag vill. Jag vet även vad som nu finns hos mig – Hon är i mitt liv!

Here comes my sun - you!
Såg på Bee Movie för någon dag sedan och då spelades en låt… En låt jag hoppades på att inte få höra något mer sen senaste gången. Låten heter ”Here Comes The Sun – Cheryl Crow” och är en utav de minnesladdade låten för mig. Den satte igång minnen och tankar som fick mig att gråta. Dock inte av saknad eller sorg. Utan det var av lycka.
Kommer ihåg att jag satt på en bänk bland folk jag kände och folk jag inte kände, runt omkring mig. På mig hade jag min kavaj med svarta passande byxor, vit skjorta och svart slips. I min hand höll jag en blomma, vars blad bar mina tårar.
Innan låten sattes igång berättade en dam om hur, personen som snart skulle få min blomma, glad hon var att äntligen allting var slut. Varför skulle man vara ledsen över de stunder som man aldrig fick istället för att tänka på de underbara stunder man hade haft tillsammans.
Det var med dem orden som mitt sinne spelade upp ett bildspel likt inget annat. För mig var det så verkligt att se henne springa där med mig runt omkring i sommargräset medans skratten ekade bland husen. Vi var oskiljaktiga åt – hon och jag.
Det som glädjer mig är att veta att du har det bra nu. Men jag ska säga dig att jag hade det underbart med dig. Du var mitt solsken och alla andras. Det är därför ”Here Comes the Sun” stämmer så bra in på dig.
Du är, och kommer alltid vara mitt solsken – Eva-Lena Westlund R.I.P
Sir, step back! DON'T cross the line, thank you!
Varför går jag runt och tror att alla tittar på mig för?
Jag är inte personen som alla känner, tänker på eller vill vara som. Fast i och för sig* så behöver man inte titta på ett bra sätt. Haha, ”coolingen” själv när man går på stan’ och tror att man äger allt. Egentligen borde jag tagga ner flera nivåer.
BACKA!
Men det är just nu som jag känner att allting känns bra och jag blir väl för ivrig och svårkontrollerad. Kan jag inte tygla mig själv nu så går det nog åt helvete, men eftersom att jag har mina mål att sträva efter så gäller fokusen på det och, förhoppningsvis, så skärps mitt sinne.
Herregud, känner ni igen er när jag säger att man har sjukt mycket spring i bena men för lite plats att ta ut sina rundor på?
”Tagga ner nu Viktor och ta det lugnt en stund… Det behöver du!”
*såg väldigt konstigt ut när man skrev det så i stället för ”iofs”, eller ”iof” som andra skriver det